Det gör mig ont i hjärtat att kärleken ibland tar slut och att människor som älskat varann högt en dag går isär.

Vad är det egentligen som händer i en relation när kärlek omvänds till sorg eller i värsta fall hat och vad ska vi göra åt det?

Idag ligger Sverige i topp både när det gäller jämdställdhet, bra ekonomi och skilsmässor, varför? När vi har det så bra vad är det då som gör att vi inte orkar vårda våra relationer fullt ut?

Debatten skiljer vi oss för lättvindligt togs upp i kvällsöppet häromdagen och jag tycker det är jätte svårt att uttala mig om olika fall.

Vissa kanske gifter sig för lättvindligt med personer de inte passar ihop med, andra kanske älskat varann och borde kämpat hårdare men i det stora hela så tror jag inte att vi skiljer oss för lättvindligt idag för det krävs mycket för att ta sig ur en relation.

Jag tror att i dagens samhälle så är det inte lätt att bedriva bra och sunda relationer, dels så har vi för stora valmöjligheter och vi är på ständigt jakt efter något bättre, förr var vi nöjd och de stora problemen var hur vi skulle få maten till bordet. Idag så har vi så mycket annat att tänka på och strävar efter mycket mer, det ska vara perfekta soffor, resor , karriär och tillräckligt med pengar för att försörja en hel familj och för att nå dit krävs oftast två heltidsarbetande föräldrar samtidigt som man ska ha tid för de kroniskt skitiga hemmet och sen är det barn som ska passas och den där relationen som började som en romantisk saga med vattenkrig och sova sked slutade upp i två småbarnsföräldrar indränkta i barnspyor, sovandes i varsin soffa. Samtidigt så har grannen det så himla bra, hon tränar, ser alltid bra ut och verkar ha tid att både bedriva karriär och fem ungar.

Utåt sett ser vi alla ut att leva de perfekta liven men alla har vi nog samma problem, hur ska vi få tiden att räcka till?

Jag tror alltså att vårt hårt pressade schema och kraven vi har på oss idag är orsaken till väldigt många skilsmässor och där måste samhället gå in och göra det enklare för barnfamiljer att få vardagen att fungera.

Idag krävs de två heltidsarbetande föräldrar för att få ihop sin ekonomiska situation och är det inte pengarna som styr så är det alla de krav man har på sig att göra karriär.

Men förutom att titta på våra fullspäckade scheman och den ekonomiska aspekten så tror jag att vi alla måste veta med oss att vårda en relation är tufft och det kommer komma kriser. Parterapi är kanske ett måste idag, för att finna tid att se varann.

Men så länge vi respekterar, pratar och inte tar varann för givet så kanske det finns hopp för kärleken!?